by Elkostnader utgör en betydande del av produktionskostnaderna inom energiintensiv tillverkningsindustri. I Sverige, där sektorn inkluderar stål, papper, kemikalier, metaller och batteriproduktion, kan elpriser direkt avgöra lönsamhet, investeringsbeslut och konkurrenskraft på globala marknader.
Stora regionala skillnader – norr vs söder
Sverige är indelat i fyra elområden (SE1–SE4), vilket skapar en tydlig tudelning. I norra Sverige (SE1 Luleå och SE2 Sundsvall) har elpriserna under 2025 varit rekordlåga – ofta under 20 öre/kWh i genomsnitt, med många timmar under 10 öre eller till och med negativa priser på grund av överskott från vatten- och vindkraft. I södra Sverige (SE3 Stockholm och SE4 Malmö) har priserna varit betydligt högre, med årsgenomsnitt runt 50–67 öre/kWh under 2025, och toppar över 100 öre under kalla perioder.
I januari 2026 ligger spotpriserna runt 80–110 öre/kWh i norr och upp mot 100–140 öre i söder under dygnets toppar, enligt aktuella nivåer. Denna klyfta har vuxit: el i söder har ibland varit tre till fyra gånger dyrare än i norr.
Höga elpriser slår hårt mot processindustrin
Energi-intensiva branscher som stål, pappers- och massa, gruvor och kemikalier drabbas hårdast av höga priser. För dessa företag kan el stå för 20–40 procent av totalkostnaderna. När priserna stiger i södra Sverige tvingas många till produktionsbegränsningar, tillfälliga nedstängningar eller flytt av verksamhet norrut. Exempelvis har pappers- och stålverk i SE3/SE4 rapporterat ökade kostnader som urholkar marginaler, särskilt när europeiska konkurrenter har stabilare eller lägre priser.
Höga elpriser driver också upp balans- och obalanskostnader, som har ökat markant efter förändringar i elmarknadens regelverk 2025. Detta drabbar industrin extra hårt i söder, där flaskhalsar i nätet förvärrar situationen.
Låga priser i norr – en konkurrensfördel
I norra Sverige gynnas etablerad basindustri och nya gröna projekt av låga priser. Gruvor, stålverk och batterifabriker lockas hit, med stora investeringar i fossilfritt stål (t.ex. Hybrit) och batteriproduktion. Låga elpriser underlättar elektrifiering och gör det möjligt att konkurrera globalt trots höga löner och andra kostnader. Under 2025 bidrog överskottet av förnybar el till att hålla nere kostnaderna för många nordliga aktörer.
Påverkan på investeringar och grön omställning
Elpriser styr investeringsflöden. Osäkerhet kring höga och volatila priser i söder bromsar nya projekt, medan norr attraherar miljardinvesteringar i grön industri. Den gröna omställningen – mot fossilfritt stål, batterier och vätgas – kräver enorm elvolym och stabila, låga priser för att vara lönsam. Höga priser riskerar att försena eller flytta ut satsningar.
Samtidigt pressar höga priser företagen till energieffektivisering, flexibel produktion och egna sol- eller vindinstallationer.
Framtidsutsikter – fortsatt tudelning men möjligheter
Prognoser för 2026 pekar på högre priser i norr (runt 30–80 öre genomsnitt) på grund av ökad efterfrågan från ny industri, medan söder kan se viss lättnad men kvarstående höga nivåer om nätutbyggnaden släpar. Kylan i januari 2026 har redan drivit upp priserna till nivåer som påminner om krisåren.
För tillverkningssektorn blir tillgång till fossilfri och prisvärd el avgörande. Snabbare nätutbyggnad, bättre överföringskapacitet och politiska styrmedel för stabila priser kan mildra effekterna. Annars riskerar Sverige att förlora konkurrenskraft i söder medan norr blir en grön industrimagnet – en utveckling som stärker hela landet om den hanteras rätt.
